Kan man må sämre i loppisfyndarsjälen än när man hittat nåt man letat riktigt riktigt länge, till ett fyndpris, kommer hem, ställer den på bordet, åker och jobbar, kommer hem, och ser den i bitar. Detta har hänt två gånger nyligen. Detta var de älskade föremålen.
Lingonburken från Arabia.
Finaste krukan någonsin, Gunilla. Farväl...